Medel till samverkansprojekt med polisen om förhör av alkoholpåverkade
Angelica Hagsand, forskare vid psykologiska institutionen, har fått medel av Forsknings- och innovationskontoret vid Göteborgs universitet för att starta upp ett samverkansprojekt mellan forskare och polis. Målet är att ta fram vetenskapligt förankrade riktlinjer för förhör med alkoholpåverkade personer.
I Sverige är 50-70% av alla våldsbrott alkoholrelaterade men det saknas kunskap hos polis och andra rättspraktiker om hur och i vilken grad alkohol påverkar vad de inblandade minns. Många gånger ifrågasätts vittnesmål på grund av att personen som berättar om en händelse var alkoholpåverkad när den skedde, men det är inte säkert att personen minns sämre än ett nyktert vittne och man riskerar därmed att gå miste om värdefull information.
Hur alkohol påverkar vår minnesförmåga och specifikt hur alkohol påverkar vittnens förmåga att komma ihåg händelser och detaljer är något som Angelica Hagsand och andra forskare har gjort studier om under tio års tid.
Polismyndigheten har nyligen skapat en arbetsgrupp för att ta fram nationella riktlinjer för förhör med misstänkta, vittnen och brottsoffer. Målet med det tänkta samverkansprojektet är att därför att komplettera polismyndighetens arbete med vetenskapligt förankrade riktlinjer för förhör med personer som är alkoholpåverkade. En sådan kunskap bidrar till att öka rättssäkerheten i samhället.
Mer information:
Verifiering för samverkan (VFS): Med VFS-medel ges forskare en möjlighet att identifiera och genomföra första steg i utformningen av ett samverkansprojekt med parter utanför akademi.
Se även: Forskare förklarar: Kan man lita på alkoholpåverkade vittnen? (3.09 min, från 2018)
Vi ser många situationer och rättsfall där vittnesmål ifrågasätts på grund av att personen som berättar om en händelse var alkoholpåverkad när den skedde. Men hur påverkar alkohol egentligen vår minnesförmåga, och kan man inte lita på berusade vittnen över huvud taget?