Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lång erfarenhet gör inte nödvändigtvis poliser till bättre mordutredare

Nyhet: 2016-12-08

Norska nyutexaminerade poliser kan prestera bättre i mordfall än utredare med lång erfarenhet. Och engelska mordutredare är överlägset bättre än sina kollegor i Norge, vilket kan förklaras av ett mer systematiskt arbetssätt samt en tydligare professionalisering av utredarrollen i England. Detta visar en avhandling i psykologi från Göteborgs universitet.

I novellen Mysteriet i Boscombe Valley säger Sherlock Holmes: ”There is nothing more deceptive than an obvious fact.” Även i verklighetens brottsutredningar är det en grundläggande, men krävande, kompetens hos poliser att i inledningen av en brottsutredning kunna identifiera alla potentiella scenarier, följa de uppenbara spåren och motstå pressen att för tidigt snäva in fokus i utredningen.
– Klarar man inte det kan avgörande spår försvinna på kort tid och undersökningen kan sluta i en återvändsgränd eller i värsta fall leda till en felaktig dom, säger Ivar Fahsing som skrivit avhandlingen.

Bild på Ivar A. FahsingHan ville se om man i Norge har lika goda system som i England för att utveckla expertis på att utreda grova brott. I England och Wales introducerades 2005 ett arbetssätt som går ut på att standardisera utredningsprocesser. Och för att få utreda grov våldskriminalitet måste också poliserna certifiera sig inom ett program kallat Professionalising Investigation Programme. Inga andra länder än England och Wales har idag ett motsvarande system.

Ivar Fahsing gjorde tester med sextio norska och sextio engelska poliser. I grupperna fanns både nyutexaminerade poliser och erfarna mordutredare. Deltagarna fick utreda två fiktiva fall; ett där en kurdisk flicka försvunnit och ett där en kvinna funnits mördad dagen efter att hennes man lämnat hemmet och tagit in på hotell.

I båda testerna presterade den brittiska expertgruppen generellt nästan dubbelt så bra som den norska. Majoriteten av de norske utredarna låste sig till en initial hypotes om vem som var skyldig och klarade bara i undantagsfall av att skapa nya utredningsscenarier – även om de blev uppmanade till det.
– Norska utredare ser ut att bli mer och mer präglade av mentala stereotyper ju längre de jobbar, medan de engelska specialisterna visar en imponerande robust förmåga att stå emot dessa, säger Ivar Fahsing.

Utbildning i sig särskilde deltagarna åt. De norska nyutexaminerade poliserna har en högre utbildning än motsvarande engelska ”bobbies”. De norska nyutbildade lyckades också bättre än de engelska.
– Detta indikerar att den kandidatexamen som idag är obligatorisk för polisarbete i Norge ger en solid grund för utveckling av utredningsexpertis, säger Ivar Fahsing.

Alla testgrupper visade dock en tendens att favorisera hypoteser som innebar att ett brott hade begåtts, jämfört med icke-kriminella hypoteser som olycksfall, sjukdom, frivilligt avvikande, etcetera.
– Sammantaget visar min avhandling att det är svårt för utredare, oavsett erfarenhet och utbildning, att helt upprätthålla rättsprincipen ”oskyldig tills bevisat skyldig” som bland annat följer av de europeiska konventionerna om mänskliga rättigheter, säger Ivar Fahsing.

För mer information:
Ivar A. Fahsing, telefon: +47 9222 5533, e-post: ivarfahsing@gmail.com
Avhandlingens titel: The Making of an Expert Detective: Thinking and Deciding in Criminal Investigations
Mer om avhandlingen på: http://hdl.handle.net/2077/47515

 

AV:
031-7864841

Artikeln publicerades först på: samfak.gu.se

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2016-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?