Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Att läka med hjälp av litteratur, konst och musik

Nyhet: 2017-03-24

Genom samtal om litteratur och konst kan psykoterapeuter få patienter att tala om trauman och andra svåra händelser. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet.
– Det kan hjälpa människor väldigt mycket att uttrycka sig och närma sig svåra områden, säger Elisabeth Punzi, psykolog och forskare inom nätverket för medicinsk humaniora.

I projektet Narrativ som resurs undersöks hur samtalsterapeuter kan bygga behandling och insatser på personers egna berättelser och det som betyder något för dem. I studien lyfts exempel på två personer som blivit hjälpta genom att prata om litteratur och konst.

– I det här exemplet var det att läsa, skriva och måla som var betydelsefullt för de här personerna, men det kan också vara musik. Många unga kanske har svårt att berätta om sig själva men kan uttrycka sig genom olika former av musik, säger Elisabeth Punzi.

Olika sätt att uttrycka känslor

Att uttrycka sig genom skrivande och andra konstformer kan hjälpa patienter att hantera negativa känslor och svåra erfarenheter. Skrivandet kan betyda oerhört mycket för människor, vare sig det handlar om dikter, dagböcker eller bloggar, menar Elisabeth Punzi.

Hon är dock medveten om att denna typ av terapi inte nödvändigtvis passar alla.

– Vi argumenterar inte för att tvinga patienter att läsa böcker, skriva dikter eller måla. Alla människor kanske inte uppskattar det. Men om det är viktigt för människor så bör man kunna vara öppen för det.

Behövs ett nytt tänk inom psykiatrin

Det finns inslag av konst, musik och poesi inom den psykiatriska vården, då får patienten ofta ett erbjudande om att delta i denna typ av terapi. Elisabeth Punzi skulle vilja att det integrerades mer inom ”vanlig” samtalsterapi.

– Det skulle vara bra att lyfta dessa frågor i utbildningssammanhang och kliniska sammanhang, säger Elisabeth Punzi.

Hon menar att det inte alltid räcker med fem gånger hos psykolog eller kurator, där det är bestämt i förväg vilka frågor som ska ställas och att målet är att ställa en diagnos.

– Vi lever i en tid där vi allt ska vara styrt och fokuserat. Det är obehagligt och sorgligt att användningen av elchocker och mediciner ökar. Vi behöver röra oss ifrån det biomedicinska perspektivet och ta in det humanistiska.

Artikeln The Incorporation of Literature Into Clinical Practice publicerades i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften The Humanistic Psychologist som ges ut av The American Psychological Association (APA).

Kontakt:
Elisabeth Punzi, universitetslektor och forskare inom Nätverket för medicinsk humaniora
Telefon: 031-786 1648
E-post: elisabeth.punzi@psy.gu.se

AV: Katarina Wignell

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2016-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?