Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Medel till forskning om brottsoffer

Nyhet: 2017-01-20

Brottsofferfonden vid Brottsoffermyndigheten fördelade under årets andra utdelning 27 miljoner kronor till brottsofferstödjande arbete och forskning. En stor del av de fördelade bidragen går till ideella organisationer som arbetar med brottsofferfrågor, men fonden finansierar även åtta forskningsprojekt med totalt 5,5 miljoner kronor. Tre av projekten utförs på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet:

Vad får mobbning för långsiktiga konsekvenser för offren?

Ann Frisén, professor i psykologi, har länge forskat om mobbning, nätmobbning, kroppsuppfattning och identitet. I det här projektet kommer hon att fokusera på de långsiktiga konsekvenserna av mobbning.

Att ha varit offer för mobbning under sin barndom eller sina ungdomsår är något som med stor sannolikhet har betydande negativa konsekvenser under lång tid. Tyvärr vet vi dock väldigt lite om vilka problem som offer för mobbning möter senare i livet som unga vuxna och vilka konsekvenser mobbningen får för dem. För att öka förståelsen för vilka konsekvenser mobbning kan ha behövs såväl longitudinella studier där man följer de drabbade över tid, samt mer fördjupande studier med intervjuer av de utsatta. Den planerade studien rymmer båda dessa delar och har därför stora möjligheter att bidra med viktig kunskap.

– I förlängningen kan resultaten från det planerade projektet, genom ökad kunskap och förståelse, bidra till att förbättra situationen för såväl nya offer för mobbning i skolan som för de som drabbades under sin skoltid och som nu som unga vuxna möter olika samhällsinstanser, säger Ann Frisén.

Barn offer för sexualbrott på nätet: Orsaker, skeenden och konsekvenser

Under senare år har sexualbrott som begås mot unga på nätet, som utnyttjande av barn för sexuell posering, ökat markant. Ett samverkansprojekt mellan Psykologiska institutionen och Barnafrid – nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet har initierats för att öka kunskaperna kring denna typ av nätrelaterade övergrepp.

– Genom att granska bland annat förundersökningar, domar och förhör kommer vi i detta projekt kunna ta reda på hur sexualbrott på nätet går till och vad de får för konsekvenser för de unga som utsätts, säger Carolina Lunde, en av forskarna i projektet. Det här är kunskaper som verkligen behövs, dels för att vi ska kunna förbygga sexuell exploatering på nätet, dels för att vi ska kunna bemöta unga som råkat illa ut på ett bra sätt.

Projektet genomförs av Carolina Lunde, docent (Göteborgs universitet), Linda Jonsson och Carl Göran Svedin (Linköpings universitet) och pågår under tre år.

Negativa konsekvenser av tur: Åskådares bedömningar av tursamma brottsoffer

Olof Wrede, fil.dr, verkar inom fältet rättspsykologi och forskar om hur brottsoffer blir tolkade och bedömda. Att bli utsatt för brott innebär oftast stora påfrestningar för de drabbade. Ett sätt att hantera påfrestningarna är att jämföra vad som hände (till exempel ett knivrån) med att något ännu värre kunde ha hänt (till exempel få livshotande skador efter ett knivrån). Sådan bearbetning av brottshändelser är knappast problematiska om offren själva utför dem. Men vad händer om en tredje part påstår att "det kunde varit värre"? Hur påverkas åskådares uppfattningar av brottsoffren av sådana tur-i-oturen berättelser? Projektet undersöker huruvida tursamma brottsoffer kan bli föremål för diskriminerande bedömningar samt hur man i så fall kan motverka diskrimineringen.

Projektet genomförs av Olof Wrede (fil dr, leg psykolog) och Erik Mac Giolla (fil dr), Göteborgs universitet.

Pressmeddelandet på Brottsoffermyndighetens webbplats (2016-12-21)
 

 

AV:

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2016-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?