Personer som söker behandling för sitt alkoholberoende, och som själva har som mål att helt sluta dricka, klarar i hög utsträckning av det när de behandlas hos en vårdgivare som förespråkar helnykterhet. De som istället vill lära sig att dricka måttligt lyckas inte lika ofta, även om de behandlas hos en vårdgivare som arbetar med kontrollerad konsumtion. Det visar en studie gjord vid Göteborgs universitet.
Vårdgivare i Sverige skiljer sig åt i sin syn på hur alkoholproblem ska behandlas. Vissa förespråkar att personer med alkoholberoende kan lära sig att kontrollera sitt drickande, medan andra menar att människor med alkoholberoende bör avstå helt.
Tidigare studier har pekat mot att det avgörande för om patienter ska lyckas med sin behandling är att de och vårdgivaren har samma syn och att valet av behandlingsmetod därmed har en underordnad roll. Men hur stor påverkan detta har för det slutliga behandlingsresultatet har inte tidigare undersökts.
Studien, som följde upp 201 vuxna patienter 2,5 år efter påbörjad behandling, visade att samsynen mellan patient och vårdgivare inte var avgörande för behandlingsresultatet.
– Istället var det så att de som hade nykterhet som målsättning lyckades bättre än de som hade valt att kontrollera sitt drickande, säger docent Kristina Berglund, beroendeforskare vid psykologiska institutionen.
Nära 90 procent av patienterna som var eniga med vårdgivaren om att inte dricka alls var fortfarande nyktra när uppföljningen gjordes, medan enbart 50 procent av dem som var eniga med sin vårdgivare om en behandling som förespråkade kontrollerad konsumtion hade lyckats få kontroll på sitt drickande.
– Det är lätt att tro att en gemensam målsättning för patient och vårdgivare är det centrala för att få ett bra behandlingsresultat, men det inte är så enkelt. Vår studie visar att oavsett om man är överens om mål och metod så är det i längden svårare att hålla kvar vid ett kontrollerat drickande än att avstå helt, säger docent Kristina Berglund.
Resultaten i studien har betydelse för den pågående debatten om nykterhet kontra icke riskfylld alkoholkonsumtion som behandlingsmål vid alkoholberoende.
För mer information:
Kristina Berglund, docent i psykologi, kristina.berglund@psy.gu.se, 070–877 47 80
Studien är gjord inom det longitudinella och tvärvetenskapliga projektet Gothenburg Alcohol Research Project (GARP) vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Studien redovisas i artikeln Is There a Need for Congruent Treatment Goals Between Alcohol-Dependent Patients and Caregivers? I Alcoholism: Clinical and Experimental Research (Volume 40, Issue 4, pages 874–879, April 2016). http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26972058