Forskningsprojekt: Upplevelser av hot och politisk polarisering

Oroligheter världen över har gjort att många människor tvingats fly och att invandringen till länder i Västeuropa har ökat. Samtidigt har högerpopulistiska partier och politiker nått stora framgångar. Ett genomgående tema i högerpopulistiska kampanjer är att peka på invandring som något hotfullt som utmanar både samhällsekonomin och de nationella värderingar och traditioner som finns.

En psykologisk aspekt av upplevda hot är att det utlöser känslomässiga reaktioner som rädsla eller ilska hos människor. I ett nytt forskningsprojekt ska nu forskare undersöka på vilka sätt olika sorters hot som framställs i samband med invandring bidrar till främlingsfientlighet och polarisering i samhället. Projektet är tvärvetenskapligt och utgår från en kombination av socialpsykologi och statsvetenskap.

Tre frågor till projektledaren Emma Bäck vid psykologiska institutionen:

Kan du beskriva projektet lite närmare?
– Projektet handlar om politisk polarisering och hur olika populistiska grupperingar använder invandring för att skapa upplevelser av hot hos medborgarna. När människor upplever hot reagerar de antingen med rädsla eller med ilska. Eftersom rädsla och ilska påverkar tankar och beteenden på olika sätt vill vi ta reda på hur olika typer av hot som framförs i relation till invandring ger olika typer av känslomässiga reaktioner, och på vilket sätt de olika reaktionerna leder till invandrarfientlighet och polarisering. Vi kommer att göra studier både i Sverige och i andra Västeuropeiska länder där vi sett att stödet till populistiska partier och grupper ökar.

Vad hoppas du att er forskning kan leda till?
– Framförallt hoppas jag att vi kommer att kunna se hur polarisering kan ske på olika sätt beroende på hur ett potentiellt hot presenteras. En viktig aspekt av projektet är att det handlar om hur populistiska grupper utnyttjar situationer i samhället för att driva sin agenda. De vinner kraft genom att presentera invandring som ett hot, till exempel gentemot medborgares säkerhet eller gentemot kulturella traditioner. Det är lättare att motarbeta de här tendenserna om vi bättre förstår mekanismer bakom upplevda hot och emotionella reaktioner.

Varför har du valt att forska om detta?
– Jag är generellt intresserad av politisk psykologi och har tidigare forskat om frågor som sociala faktorer bakom protestbeteende och om psykologiska faktorer kring radikalisering. Mycket i min tidigare forskning handlar också om emotioner och i det här projektet har jag möjlighet att utveckla det området. Emotioner har fått allt större uppmärksamhet som förklaring till människors politiska beteenden. En brist är dock att olika typer av negativa emotioner sällan särskiljs. Både ur ett grundforsknings- och applicerat perspektiv är det viktigt att göra en sådan distinktion för att bättre förstå varför olika människor reagerar på olika sätt.

Mer information:
Emma Bäck är forskare och biträdande lektor vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet och genomförs i samarbete med professor Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och Dr. Royce Carroll på statsvetenskapliga institutionen vid University of Essex.
Projektets titel: Polarized Democracy. The effect of threat on anti immigrant sentiments in Western Europe

Bild 1 CC Wolfgang Tönschmidt, Flickr.com.
Bild 2 CC News Øresund, Flickr.com
 

Save

Save

Save