Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

14 miljoner i Forte-bidrag till forskare i psykologi

Nyhet: 2019-10-10

Fyra forskare vid psykologiska institutionen har tillsammans tilldelats 14 miljoner kronor i den årliga utlysningen av forskningsmedel från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). I sina projekt kommer de att undersöka mobilanvändning på jobbet, fäders utnyttjande av föräldraledigheten, identitetsutveckling över tid, och hälsofunktioner efter pensionering.

Phubbing i arbetslivet

Forskaren Sara Thomée får drygt fyra miljoner kronor till sitt projekt där hon tillsammans med kollegor ska studera mobilbeteende i sociala sammanhang på arbetsplatsen. Syftet är att utforska möjliga samband med social arbetsmiljö, engagemang, teameffektivitet, säkerhetsklimat och återhämtning.

I projektet ska forskarna kartlägga hur mobilen används under arbetsdagen i en rad olika branscher och om det finns normer och policyer för mobilanvändning på arbetsplatsen. De kommer också att undersöka samband mellan fenomenet phubbing och olika arbetsmiljörelaterade faktorer. Phubbing kommer av engelskans phone och snubbing och beskriver företeelsen att avvisa eller nonchalera fysiskt närvarande personer och istället ägna sig åt sin mobil.

- Mobilen lockar till "multitasking", vi kan snabbt vara mentalt på annan plats och i kommunikation med andra än där vi fysiskt befinner oss. Det gör att vi ändrar våra beteendemönster även i traditionellt sociala situationer i arbetslivet. Om vi är alltför upptagna med mobilerna skulle det kunna bidra till minskad social gemenskap i arbetsgruppen och hämma kommunikation om arbetsuppgifter och arbetsmiljöfrågor. I förlängning skulle det kunna ha betydelse för hälsa, säkerhet och produktion. Det här är ett outforskat område som vi behöver veta mer om.

Projektet genomförs tillsammans med kollegor vid Psykologiska institutionen och Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och vid Högskolan Väst, samt med en referensgrupp med aktörer från de undersökta branscherna. En doktorand kommer att rekryteras till projektet.

Är fäders föräldraskap mer synligt på arbetsplatsen nu än tidigare?

Philip Hwang, professor i tillämpad psykologi och seniorforskare, har i många år studerat föräldraskap, med särskilt fokus på papparollen. Han får nu närmare tre miljoner kronor för att göra en uppföljning på tidigare studier från 1993 och 2006. Syftet med undersökningen är att bidra med ny kunskap om vilken betydelse privata företag har för pappors utnyttjande av föräldraledigheten samt jämställdheten mellan könen.

Projektet genomförs tillsammans med professor Linda Haas, Department of Sociology, Indiana University, Indianapolis, USA.

Hur människors identitet och personlighet utvecklas från barndom till yngre medelålder

Ann Frisén är professorn som har ägnat stor del av sin tid som forskare åt utvecklingspsykologi. Hon får nu fyra miljoner kronor till en pågående longitudinell studie som syftar till att studera utvecklingen av identitet och personlighet.

- I projektet har vi följt individer från tidig barndom (2 år) till yngre medelålder (38). Det ger oss en unik möjlighet att bidra till en ökad förståelse av personlighetsutveckling. Analyserna vi kommer att göra nu kommer att vara inriktade på utvecklingsvägar och förändringsmönster.

Att undersöka identitet hos individer i yngre medelåldern är särskilt relevant eftersom många vid den här tiden behöver anpassa och utveckla tidigare roller inom områden som är centrala för identiteten, så som arbete (till exempel på grund av ökat ansvar) och familj (till exempel på grund av en utökad familj), och att navigera prioriteringar mellan dessa.

Ett annat fokus i studien ligger på hur svåra livshändelser, som exempelvis hälsoproblem, skilsmässa eller att förlora någon närstående, under den här perioden i livet kan utmana de roller och värderingar som tidigare fungerat som en grund för en persons identitet.

Projektet genomförs tillsammans med Moin Syed, University of Minnesota, USA och Kate McLean, Western Washington University, USA.

Hälsa efter pensionering

Magnus Lindwall är professor i hälsopsykologi och forskar bland annat om fysisk aktivitet och psykologisk hälsa. Han är även engagerad i åldrandets psykologi och övergången från arbete till pension. I utlysningen tilldelas han närmare tre miljoner för projektet Hälsans många vägar: Förändringsmönster och samspel mellan fysisk och kognitiv hälsofunktion efter pensionering.

Övergången från arbete till pension utgör en unik möjlighet att studera hälsosamt åldrande och förändring i olika funktioner kopplat till hälsa, då det kan medföra markanta förändringar i vardagen och livsstilen och därmed även förändring i hälsofunktioner. Syftet med projektet är undersöka hur fysiska och kognitiva hälsofunktioner förändras och samspelar med varandra efter pensionering.

Projektet består av två delar. Dels kommer personer som gått i pension testas i labb gällande fysiska och kognitiva hälsofunktioner. Dels kommer vi i en dagboksstudie följa personerna mer intensivt under en vecka med fokus bland annat på fysisk aktivitet och kognitiv förmåga. Projektet är ett tvärdisciplinärt samarbete mellan forskare i psykologi, fysiologi och epidemiologi och inkluderar även internationella samarbetspartners inom det så kallade IALSA nätverket.

 
Läs mer om fler bidrag från Forte till Göteborgs universitet
 

AV:

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2016-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?