Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Filmserie: Fakta och myter om rättspsykologiska fenomen

Nyhet: 2020-03-24

"En lögnare flackar med blicken." "Ett våldtäktsoffer gör alltid motstånd." "Det är bra att pressa på i förhör för att få personen att erkänna." Eller? Det här är exempel på myter och felaktiga föreställningar om hur offer och förövare beter sig och om hur man bäst arbetar i rättsliga sammanhang. I en nygjord serie korta filmer förklarar forskare i rättspsykologi istället vad forskningen inom området visar.

I en serie korta filmer skapade av forskare från det rättspsykologiska forskarteamet Research unit for Criminal, Legal and Investigative Psychology (CLIP) vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, ger de svar på vanliga frågor om rättspsykologi. De berättar bland annat om lögnens psykologi, falska minnen, förhör med misstänkta, svårigheter med att fatta snabba beslut i polisutredningar och hur man kan förhindra framtida brott.

– Det finns många föreställningar och idéer kring hur människor beter sig i rättsliga sammanhang. Många tror sig veta hur en lögnare beter sig eller hur ett offer som faktiskt har varit utsatt för ett brott bör agera. Och det är väl inte så konstigt. Vi marineras i true crime-serier och läser om rättsfall både i media och populärkultur dagligen. Problemet är när vi lär oss saker som faktiskt inte har stöd i forskning, säger Sofia Calderon, forskare i rättspsykologi.

Varför erkänner en del brott de inte har begått? Timothy Luke, forskare i rättspsykologi, förklarar.
Alla filmer är textade på svenska.
Se hela serien.

Viktig kunskap för både rättsväsende och allmänhet

Forskargruppen CLIP arbetar med att ta fram kunskap som är viktig för rättsväsendet och som exempelvis kan bidra till att förbättra polisens utredningar och att förhör och vittnesmål har starkt bevisvärde. Malin Joleby, också forskare i CLIP, menar att det är viktigt att personer som arbetar inom rättsväsendet, och även folk i allmänhet, får reda på de fynd som forskningen gjort genom åren:

– Det är viktigt att krossa rättspsykologiska myter. På ett privat plan kan det vara viktigt för att inte ställa fördomsfulla frågor till en vän som varit utsatt för brott och på så vis skuldbelägga personen. Det är också viktigt att personer som jobbar inom till exempel polisen får reda på centrala fynd. Det kan leda till att färre personer blir felaktigt dömda, och till att gärningspersoner som begått brott faktiskt blir dömda.

Se samtliga filmer

Alla tio filmer kan ses på psykologiska institutionens webbplats eller på YouTube.

Mer information:

Läs mer om rättspsykologisk forskning på psykologiska institutionen.

Kontakta forskarna i filmerna

Kontaktperson, filmserien: Sofia Calderon, forskare, e-post: sofia.calderon@psy.gu.se, tel: 0706-447528.

 

 

 

AV:

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2016-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?