Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny professor forskar om hjärnmekanismer bakom inlärning och utveckling

Nyhet: 2020-01-31

I januari började Martin Lövdén sin anställning som professor på psykologiska institutionen. Han kommer närmast från Karolinska Institutet där han ledde psykologisektorn av den tvärvetenskapliga centrumbildningen Aging Research Center (ARC).

Välkommen Martin, vad handlar din forskning om?
Jag forskar inom kognitiv neurovetenskap och fokuserar speciellt på hjärnmekanismer bakom inlärning och utveckling under hela livet. Förmågan att lära oss komplexa färdigheter, som att läsa, spela ett instrument, eller flyga ett flygplan, ligger bakom mänsklighetens mest fantastiska framsteg. Att lära sig färdigheter, till exempel under skolåren, är också avgörande för vårt välmående och vår hälsa hela livet.

Målen med min forskning är därför att upptäcka och beskriva de viktigaste principerna som styr mänsklig inlärning och att förstå den roll inlärning har för utveckling och åldrande. För att komma dit använder jag mig av en bred mix av olika metoder: Beteendeexperiment, interventionsstudier, longitudinella studier, registerstudier, beteendegenetiska metoder, funktionell och strukturell Magnet Resonans Imaging (MRI), Positron Emission Tomography (PET), och statistisk och matematisk modellering.

Jag hoppas att den kunskap jag får fram i förlängningen ska kunna användas för att förbättra människors, men också maskiners, inlärning. Mycket av den mest spännande forskningen just nu sker i skärningspunkterna mellan psykologi, neurovetenskap, och artificiell intelligens. Vi måste därför också bli ännu bättre på att arbeta tvärvetenskapligt på detta sätt.

Vad fick dig att bli intresserad av de här frågorna?
Jag blev redan som student intresserad av kognitiv utveckling och åldrande. Varför det blev så har jag aldrig kunnat lista ut, men jag misstänker att de metodologiska utmaningarna inom de här fälten och blandningen av olika typer av metoder framstod som ovanligt spännande. Tidigt i min karriär insåg jag också att interaktioner mellan gener och miljö, vilka möts i inlärningsprocessen, är centrala att förstå om man ska kunna beskriva och förklara utveckling över livet. Därför har min forskning också haft ett stort fokus på inlärning och plasticitet. Med plasticitet menas de förändringar som sker i hjärnan när man lär sig saker.

Vad forskar du om just nu?
Just nu upptas det mesta av min tid som forskare med att testa en teori som vi har utvecklat och som handlar om hur hjärnan förvärvar sig motoriska färdigheter, till exempel att lära sig spela piano. För att göra detta har jag under två månader vid upprepade tillfällen mätt hjärnans anatomi och funktion hos en grupp yngre individer då de har lärt sig spela sekvenser av pianoackord. Jag har då använt mig av högupplöst strukturell och funktionell MRI, det vill säga en avancerad magnetkamera som kan visualisera hur hjärnan ser ut och det som händer i den.

Andra delar av min nuvarande verksamhet kretsar kring att ta reda på hur utbildning påverkar vår intelligens. Det studerar vi genom att använda oss av historiska reformer av utbildningssystemet i Sverige, till exempel reformen av folkskolan och införandet av enhetsskolan. Vi undersöker då vilken effekt de här reformerna har haft på IQ-testen som administreras vid mönstringen av värnpliktiga och även vilken effekt de har på risken för demensdiagnos senare i livet.

Jag planerar också att göra experimentella studier för att undersöka hur kunskapsinhämtning och erfarenhet påverkar klassiska mått på flytande intelligens, det vill säga den kognitiva förmåga som gör det möjligt för oss att exempelvis utveckla nya tankemönster, lösa problem och dra slutsatser.

Vad ser du för framtida utmaningar inom ditt fält?
Jämfört med andra discipliner kan mitt forskningsfält, liksom modern psykologi generellt sett, beskrivas som väldigt rikt på data, men förhållandevis fattigt på teori. Det är en utmaning för oss att förändra den här situationen. Vi kan förbättra vårt sätt att genomföra och rapportera våra studier, men jag tror att det kommer vara mycket svårt att stärka kvalitén på vårt empiriska arbete om vi inte låter teoribyggande spela en större roll.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter som professor här på institutionen?
Det är viktigt för mig att bygga vidare på den fina tradition av forskning och utbildning kring åldrande som finns på institutionen. Det är en miljö som måste underhållas och som jag vill stärka ytterligare, speciellt genom att knyta den ännu starkare till neurovetenskaperna och genom att bygga upp en bra forskningsmiljö för kognitiv neurovetenskap.

Under de närmaste åren kommer jag även att försöka arbeta för en tätare interaktion med forskare på Sahlgrenska akademin. Jag har också lovat mig själv att börja göra ett bättre jobb med att interagera med det omgivande samhället. Ett första litet steg är att sprida mina allra första inlägg på min populärvetenskapliga blogg The Lövdén Lab där jag tänker diskutera vår och andras forskning på ett lite mer tillgängligt sätt
 

AV:

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2016-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?