Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mer kunskap och tydliga rutiner kan ge bättre utredningar av övergrepp på barn

Nyhet: 2018-12-07

För att brottsutredningar av misstänkta sexualbrott mot små barn ska bli bättre bör arbetssätt och kunskaper inom rättsväsendet utvecklas. Den slutsatsen dras i en avhandling från Göteborgs universitet.

Utredningar av misstänkta brott mot små barn innebär stora utmaningar. Åklagare är centrala aktörer i dessa utredningar, då det är de som är förundersökningsledare. Detta till trots har åklagares arbete med detta inte studerats i någon vidare utsträckning fram tills alldeles nyligen.

Emelie Ernberg har till sin avhandling i psykologi bland annat studerat ett hundratal rättsfall som rör misstänkta sexualbrott mot förskolebarn. Hon har också låtit hundra åklagare svara på en enkät om sina erfarenheter, för att ge en överblick över situationen idag och se vilka utvecklingsmöjligheter det finns.

– I svaren är det tydligt hur svåra åklagarna tycker att de här utredningarna är, säger hon.

Utöver utmaningar i att bedöma barnens berättelser finns det mycket annat runtomkring dem som kan spela in i utredningarna. Det kan finnas en vårdnadstvist med i bilden eller så kan barnet ha varit familjehemsplacerat.

– Om socialtjänsten varit inkopplad kan detta enligt åklagarna försvåra utredningen ytterligare, säger Emelie Ernberg.

Åklagarna lyfter även resursbrist hos socialtjänst och polis som ett problem, där hög personalomsättning försvårar samarbetet mellan myndigheterna.

Mycket av det som kommit fram i hennes studier ligger i linje med internationella forskningsresultat. Emelie Ernberg konstaterar också att det krävs särskilda kunskaper för att förhöra små barn.

– Det är en svår balansgång mellan att stötta de yngsta barnen i att berätta om sina upplevelser och att inte bli för ledande, säger Emelie Ernberg.

Från sin studie drar hon slutsatsen att de här kunskaperna kan utvecklas inom rättsväsendet. Utredningarna om brott mot barn skulle också bli bättre om rutinerna kring hur de ska utföras vore tydligare.

Ett steg i den riktningen är den handbok om förhör med barn som Polis- och åklagarmyndigheten har också nyligen kommit ut med, och där Emelie Ernberg och det forskningsprojekt hon ingått i har fungerat som bollplank.

– Vårt bidrag har framförallt varit att komma med lästips om den forskning rapporten är baserad på, och att läsa och ge feedback för att säkra upp att de rekommendationer som ges är evidensbaserade.

Kontakt
Emelie Ernberg, telefon: 031–786 1856, e-mejl: emelie.ernberg@psy.gu.se
Avhandlingens titel: There was nothing but her story: Prosecution of alleged child abuse or preschoolers.
Mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/57715

Fakta
Polis- och åklagarmyndighetens handbok Förhör med barn och förhör med vuxna som har osynliga funktionsnedsättningar – handledning för polis och åklagare vid planering och genomförande finns på myndighetens hemsida: https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/handbocker/forhorshandboken.pdf

AV:
031-7864841

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2016-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?