Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Psykologiska perspektiv på ungas alkoholanvändande

Nyhet: 2018-12-04

Barn och ungdomars alkoholbruk, psykiska hälsa och personlighetsegenskaper är tre viktiga faktorer som får betydelse för deras utveckling genom ungdomsåren. Hittills har dock väldigt få studier gjorts om de yngre ungdomarna mellan 12 och 15 år, och hur deras psykiska hälsa och personlighet ser ut i relation till en tidigt alkoholdrickande. Det är den här gruppen Karin Boson har fokuserat på i sin avhandling.

Inom ramen för tre undersökningar har hon undersökt följande frågeställningar:

  • Yngre ungdomars erfarenheter av att dricka alkohol, av att dricka sig berusade, och hur det hänger samman med hur de själva beskriver sin psykiska hälsa och sina personligheter.
  • Om en tidig alkoholdebut är kopplat till det psykiska välmåendet, som brist på trivsel och upplevelse av menig i livet, eller psykisk ohälsa, som känslomässiga och beteendemässiga problem.
  • Hur ungdomar själva beskriver sin personlighet, samt om vårdnadshavarnas/föräldrarnas och ungdomarnas beskrivningar överensstämmer med varandra.

Studierna visade att fler pojkar än flickor hade testat alkohol tidigt, det vill säga redan vid 12-13 års ålder eller tidigare. Däremot mådde flickorna med en tidig alkoholdebut generellt sämre än pojkarna i samma ålder och hade ofta både känslomässiga och beteendemässiga problem.

När det handlade om att dricka sig berusad hade dock lika många flickor som pojkar druckit sig berusade före 15 års ålder. Det gick att se en koppling till beteendemässiga problem, men också till personlighetsdrag. En hög grad av nyhetssökande och en låg grad av personlighetsmognad hängde ihop med berusningsdrickande. För flickor visade det sig också att en personlighet präglad av optimism, självsäkerhet, utåtvändhet och styrka var relaterad till tidigt berusningsdrickande.

– Vår personlighet består av temperamentsdrag som vi föds med och karaktärsdrag som är socialt inlärda. Temperamentsdragen kan ses som motorn i en bil och karaktärsdragen som föraren. Ju starkare och mer utmanande temperamentsdrag, desto större behov av en duktig förare som kan styra agerandet. Impulsivitet, behovet av att utforska saker och hög självsäkerhet i nya och kanske riskfyllda situationer är exempel på temperament. För att man inte ska hamna i problematiska situationer är det därför viktigt att man utvecklar karaktärsdrag som god självkontroll, empati och samarbetsförmåga, något som vi vuxna kan stötta i, säger Karin Boson.

Undersökningen visade också att vårdnadshavare/föräldrar ofta har svårt att upptäcka och bedöma sitt barns inre personlighetsmässiga förutsättningar (känslor och tankar). I studien tenderade de att beskriva sina barn, särskilt döttrarna, som personlighetsmässigt mer mogna och mer kapabla att hantera olika situationer än vad barnen själva beskrev sig som.

För att det ska kunna vara möjligt att fånga upp känslomässiga och beteendemässiga problem behöver vuxna våga vara närvarande i ungdomarnas liv. Det är också viktigt att stimulera egenskaper som är kopplade till ökat välmående, minskad psykisk ohälsa och negativa beteenden, som till exempel tidigt berusningsdrickande. Exempel på sådana egenskaper är förmåga att styra sitt beteende, ha självförtroende i vardagen, att acceptera sig själv, samt att kunna samarbeta med och känna empati för andra. Föräldrar kan ha hjälp av att prata med andra föräldrar och genom att delta i föräldrastödsprogram med särskilt inriktning mot föräldraskap i tonåren.

Samhället behöver också tidigt fånga upp de barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa och/eller ett problembeteende, som till exempel alkoholbruk, eftersom det finns risk att dessa barn utvecklar mer allvarliga problem på sikt. Skolan är en viktiga arena för förebyggande arbete eftersom grundskolan möter alla ungdomar upp till årskurs 9.

Mer information:

Läs hela avhandlingen: Psychological perspectives on alcohol use among young adolescents: Mental health and personality.

Karin Boson, forskare, telefon : 072–180 7674, e-post: karin.boson@psy.gu.se

 

 

 

 

Bild: Pixabay

AV:

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2016-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?