Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Stor psykisk stress bland isolerade

Nyhet: 2020-04-09

Vad händer med oss när vi tvingas i karantän? Leif Denti, forskare vid Psykologiska institutionen, tror att de negativa följderna av långvarig påtvingad isolering är så pass allvarliga att mycket talar för att Sverige gjort rätt som valt en mildare väg för att försöka stoppa spridningen av covid-19. Det stöds också av ny forskning.

– Man ska vara försiktig med att sätta folk i karantän vid virusutbrott. Redan efter ungefär tio dagar kommer de negativa hälsoeffekterna: nedstämdhet, depression, frustration, förvirring, stress av olika slag, ältande och överdriven infektionsrädsla, säger Leif Denti och refererar till en artikel i The Lancet i slutet av februari. Bakom den står ett forskarteam från King’s college i London som gått igenom tidigare forskning på området. Framför allt har de analyserat studier om hur människors psykiska hälsa påverkades av att sitta i påtvingad karantän i samband med utbrott av ebola och sars.

– I sådana här situationer, speciellt om vi hamnar i karantän, uppstår också ett informationssug. Man undrar hur länge det ska fortgå, men får inga konkreta svar. Och viruset i sig är inte heller så konkret, utan något smygande som vi inte kan se. Då kan vi lätt börja älta och skapa fantasier om vad som kommer att hända. Tyvärr späder internet på förvirringen, där finns gott om felaktigheter. I bästa fall handlar det om folks egna hemmasnickrade teorier, i värsta fall om desinformation som kan vara avsiktligt skadlig. Det blir inte bättre av att myndigheterna heller inte vet vad som kommer att hända.

Påtvingad karantän

Att sitta en längre tid i påtvingad karantän är en obehaglig upplevelse, menar forskarna. Separation från nära och kära, osäkerhet om sjukdomsstatus och smittoläge samt tristess och stigande ilska kan få dramatiska följder. Självmord har rapporterats, liksom våldsamheter som lett till åtal. De potentiella fördelarna med obligatorisk masskarantän måste därför vägas noggrant mot de möjliga psykologiska kostnaderna.

Det finns dock en annan väg att gå. Att vädja till människors altruism och goda vilja.
– Forskarna menar att de negativa psykologiska effekterna kan minskas av att folk frivilligt sätter sig i karantän, vilket jag håller med om.

Det är ju den väg Sverige valt att gå?
– Ja, precis och jag tycker vi gjort det bra, säger Leif Denti.

På sikt tror han att coronakrisen får andra, mer långtgående psykologiska konsekvenser som orsakas en kraschad ekonomi, där människor förlorar jobb, inkomster och livsverk.

– I artikeln identifierar forskarna till exempel den grupp människor som redan före virusutbrottet lider av psykisk ohälsa. Vad kommer att hända med dem? Risken är stor att självmordsfrekvensen går upp. Samma sak gäller för våld i nära relationer. När hushåll förlorar inkomster ökar våldet.

Sars-utbrottet i Kanada 2003 ledde till betydligt högre posttraumatisk stress och depression bland låginkomsttagare än bland dem med bättre ekonomi, enligt artikeln i The Lancet.

– En sak är säker: i en ekonomisk kris är det alltid de som redan har det svårt som drabbas värst, säger Leif Denti.

Läs artikeln i The Lancet, The psychological impact of quarantine and how to reduce it: rapid review of the evidence

Foto: Anna von Brömssen

AV:
070-7922662

Artikeln publicerades först på: medarbetarportalen.gu.se

Sidansvarig: Ann-Sofie Sten|Sidan uppdaterades: 2016-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?